linux commands tutorial
Läs den här Linux-kommandot för att lära dig de viktigaste och ofta använda Linux-kommandona inklusive syntax med hjälp av enkla exempel:
Linux tillhör den Unix-liknande OS-familjen. Linux-operativsystemen är baserade på Linux-kärnan. Alla Linux-kommandon körs i terminalen som tillhandahålls av Linux OS. Terminalen är ganska lik Windows-kommandotolken. Det kallas också ett Linux-skal eller en konsol.
Linux-terminalens användargränssnitt hjälper till att utföra alla administrativa operationer inklusive paketinstallation, filhantering, användarhantering.
Alla Linux-kommandon är skiftlägeskänsliga . Kommandona körs när du trycker på Enter-tangenten efter att du skrivit kommandot. Utgången från kommandot visas i själva terminalen.
Linux innehåller många kommandon. I detta Linux-kommandos fuskark tar vi dig igenom de viktigaste så att du blir bekant med dem och enkelt kan arbeta på Linux-terminalen.
För att utföra kommandona behöver du en dator som kör Ubuntu eller andra Linux-distros. I Ubuntu kan du starta terminalen genom att trycka på knappen Ctrl-Alt-T eller genom att klicka på 'Aktiviteter' -knappen längst upp till vänster på skärmen och skriva 'skal' eller 'terminal' eller andra vanliga synonymer.
[bild källa ]
Om du inte har Linux OS men vill öva Linux-kommandon kan du använda vilken Linux-terminal som helst online. Många Linux-terminaler finns tillgängliga online gratis för att öva Linux-kommandon.
Vad du kommer att lära dig:
Komplett lista över Linux-kommandon
Grundläggande Linux-kommandon
# 1) pwd: pwd-kommandot skriver ut den aktuella arbetskatalogen. Det ger dig den absoluta sökvägen, dvs. från roten till den aktuella katalogen du befinner dig i. Detta kommando hjälper dig att undvika att gå vilse i terminalfönstret. Du vet i vilken katalog du befinner dig.
Som standard är den nuvarande arbetskatalogen hemkatalogen när du har öppnat terminalen för första gången.
Kommando: pwd
# 2) whoami: Detta kommando visar användarnamnet för den användare som för närvarande är inloggad på Linux-terminalen.
Kommando: vem är jag
# 3) tydlig: När terminalen fylls med många kommandon och deras utdata kan du använda kommandot clear för att rensa din terminal.
# 4) avsluta: exit-kommandot stänger helt enkelt terminalsessionen.
Linux-kommandon för att visa datum, tid, kalender
# 1) datum: Detta kommando visar aktuell tid och datum.
Kommando: datum
# 2) kal: cal står för kalendern. Som standard visar kal-kommandot kalendern för den aktuella månaden. När denna artikel skrevs, var den aktuella månaden mars 2020 och följaktligen kan du se att den har visat kalendern i mars 2020.
Kommando: kal
- Om du vill visa kalendern för hela året kan du ge kommandot 'Cal -y' .
- Du kan också ange året. Till exempel, om du vill se kalendern för 2019 kan du ge kommandot 'Cal 2019' - Detta visar kalendern för året 2019.
- Om du vill se kalendern för en viss månad för ett visst år, säg januari 2019, kan du också utföra kommandot 'Cal 1 2019' - detta kommer att visa januari 2019 kalendern. Här betyder '1' den första månaden på året, dvs. januari.
- Du kan också se kalendern för tre månader tillsammans - föregående månad, aktuell månad och nästa månad. Kommandot för denna operation är 'Cal -3'
Linux-filsystemet har en trädliknande struktur som också kallas ett katalogträd. Den används för att organisera information.
Katalogträdet är mycket likt ett släktträd och det är därför en katalog eller en fil som har föräldern. Varje katalog eller fil har dock exakt en förälder.
Nu ska vi titta på hur Linux-filsystemet är strukturerat. Först har vi rotkatalogen som är den första eller högsta katalogen i vårt träd. Det representeras av en snedstreck framåt (/). Under roten hittar du många underkataloger.
Låt oss titta på några viktiga underkataloger:
hur man hanterar popup-fönster i selen webdriver
- Am : Den här katalogen innehåller körbara program och kommandon som kan användas av alla användare i systemet.
- Välja: Detta står för valfritt. Den här katalogen innehåller kommersiella programvaruprodukter som inte är installerade som standard på ditt system. Till exempel, om du använder ubuntu måste du ha märkt att Google Chrome inte är installerat som standard på ditt system och om du vill installera Google Chrome hittar du det under Opt-katalogen.
- Temp: temp står för tillfällig. I den här katalogen hittar du tillfälliga filer.
- Var: Den innehåller variabel data som ofta ändras över tiden. Dessa inkluderar loggfiler, e-postpooler och användardatabaser.
- Hem: Linux är en fleranvändarmiljö vilket innebär att många användare kan komma åt ett system samtidigt. Varje användare tilldelas en diet i hemkatalogen.
Låt oss nu lära oss kommandon som hjälper oss att navigera i katalogträdet.
(i) pwd: Vi har redan diskuterat detta kommando ovan i detalj.
(ii) ls: ls står för listan.
Syntaxen för ls-kommandot är:
ls [OPTIONS] [FILES]
Detta kommando listar kataloginnehållet. Om du helt enkelt kör ls-kommandot utan att ge några alternativ och filer listas det i alfabetisk ordning alla kataloger och filer som finns under din nuvarande arbetskatalog.
Du kan använda kommandot ls med olika alternativ och argument:
a) ls -l : Detta visar innehållet med en detaljerad lista. -l står för det långa alternativet.
b) ls -lh: Den används för att visa de mänskliga vänliga filstorlekarna. -h står för människor.
c) Ls -lha :Detta kommando används för att visa alla dolda filer. -a innehåller dolda filer.
Exempel på dessa kommandon:
ls
ls -l
ls -lh
ls -lha
d) ls /: Som / representerar en rotkatalog, kommer detta kommando att visa alla filer och mappar som finns i rotkatalogen.
e) ls ~: Eftersom ~ representerar hemkatalogen, så kommer detta kommando att visa innehållet i din hemkatalog.
Kommando: ls ~
f) ls ..: Detta kommando visar innehållet i överordnad katalog eftersom .. representerar överordnad katalog. Antag, höger now Jag är i testkatalogen i min hemkatalog. Om jag kör kommandot ls .. här kommer det att visa innehållet i den överordnade katalogen för testet som är min hemkatalog.
Kommandon som utförs i nedanstående exempel:
ls ~
cd-test
pwd
ls ..
g) Du kan också lista innehållet i en fil genom att ange dess absoluta söknamn.
Kommando: ls / home / cpf657 / kaushapx / test / parent
På samma sätt kan du också använda ett relativt sökväg.
(iii) cd: Ett annat användbart kommando för att navigera genom filsystemet är cd. cd står för Change Directory.
Antag att jag är i min hemkatalog just nu och vill navigera till en katalog med namnet “test” som finns i min hemkatalog, så jag villJag använder cd-test c ommand:
pwd
cd-test
pwd
För att gå till en nivå upp måste du köra CD .. kommando:
pwd
CD..
pwd
Du kan också navigera till valfri katalog med dess absoluta söknamn. Till exempel, antar att just nu är jag i testkatalogen under mitt hem. Nu vill jag byta till en annan katalog som heter test1 som finns i min hemkatalog. Så jag kommer att använda cd-kommandot tillsammans med den absoluta sökvägen till test1-katalogen.
Kommando:
pwd
cd / home / cpf657 / kaushapx / test1
pwd
Det finns många alternativ som vi kan använda med cd-kommandot.
CD / :Det första alternativet som är mycket användbart är mellanslag framåt. Så som ni vet att Slash representerar rotkatalogen, CD / tar dig direkt till rotkatalogen.
Kommando:
pwd
CD /
pwd
cd ~ :Det andra alternativet som du kan använda är cd Tilda d.v.s. cd ~ . Detta tar dig till hemkatalogen som du kan se skärmdumpen nedan.
Kommando:
cd-test
pwd
cd ~
pwd
CD .. :Ett annat alternativ som du kan använda med cd-kommando är cd två punkter dvs cd ..
De två punkterna representerar överordnad katalog, så du går ett steg bakåt i katalogträdet med hjälp av cd .. kommando:
CD ..
pwd
Om du skriver cd två punkter om och om igen och igen kommer du så småningom att gå till din rotkatalog.
Om du vill gå till någon annan katalog i den överordnade katalogen kan du också använda den här kommando som nedan:
pwd
cd ../katalog1
pwd
CD - :kommandot cd space dash tar dig till föregående arbetskatalog.
Andra användbara Linux-kommandon
(i W: Detta kommando visar informationen om för närvarande inloggade användare.
Kommando: i
(ii) uname: Detta kommando visar informationen på den Linux-dator som du arbetar med. Det finns olika alternativ som du kan använda detta kommando.
- uname -a: För att visa all information om Linux-datorn.
Kommando: uname -a
- uname -s: För att visa typen av kärna.
Kommando: uname -s
- uname -r: För att visa information om kärnfrisläppande.
Kommando: uname -r
- uname -v: För att visa kärnversionen.
Kommando: uname -v
(iii) topp: Det här kommandot visar realtidsdata om din Linux-maskin. Den visar statusöversikten, hur länge datorn körs, genomsnittlig belastning, antal uppgifter som körs, CPU-information, minnesinformation, status för processer etc. Du måste trycka på Q för att avsluta det översta kommandot.
Kommando: topp
(iv) tar: tjära står för bandarkiv. Detta kommando används för att skapa en arkivfil som består av många andra filer, eller den kan också användas för att extrahera filer från en arkivfil.
Låt oss först se hur man skapar en arkiverad fil. Antag att jag för närvarande är i en katalog som heter ”förälder”. Inuti denna överordnade katalog har jag en annan katalog som heter 'katalog1' som innehåller två textfiler som visas på skärmbilden nedan.
Kommando:
pwd
ls
ls katalog 1
Nu ska jag använda tar-kommandot för att arkivera alla filer i katalog1 med följande kommando:
Kommando: tar -cvf testarchive.tar katalog1 /
Som du kan se i skärmdumpen ovan har jag använt tre alternativ: -c -v och -f .
- -c är skapa alternativet som används för att skapa arkivfilen.
- -v är det detaljerade alternativet som listar filerna i terminalfönstret som har lagts till i arkivfönstret, som du kan se i ovanstående skärmdump.
- -f alternativet används för att ge önskat namn till arkivfilen. Filnamnet ska följa omedelbart efter -f-alternativet.
I exemplet ovan skapas arkivfilen, men den komprimeras inte.
Det finns två alternativ för att komprimera arkivfilen. Dessa är:
-med : Detta är gzip-alternativet. Den instruerar tjära att använda gzip-verktyget för att komprimera arkivfilen. Det erbjuder anständig kompression och rimlig hastighet. Det är bättre att lägga till suffixet '.gz' efter filnamnet så att när någon försöker extrahera filer från arkivet, kan de enkelt lära känna typen av komprimering.
Kommando: tar -cvzf testarchive.tar.gz katalog1 /
-j: Detta är bzip2-alternativet. Den använder en överlägsen komprimeringsalgoritm för komprimering. Det ger bättre kompression och långsammare hastighet. Det är bättre att lägga till '.bz2' suffixet efter filnamnet så att när någon försöker extrahera filer från arkivet, kan de enkelt lära känna typen av komprimering.
Kommando: tar -cvjf testarchive.tar.bz2 katalog1 /
Låt oss nu diskutera kommandot för att extrahera filer från en arkivfil. Vi måste använda -x dvs. extrahera alternativet för detta ändamål. Alternativen -v och -f beter sig på samma sätt i det här fallet som för arkivet.
Kommando: tar -xvf testarchive.tar
För att extrahera filerna från ett .tar.gz-arkiv måste du använda alternativet -z och för att extrahera filerna från. tar.bz2 arkiv, du måste använda alternativet -j.
Kommandon:
tjära -xvzf testarchive.tar.gz
tar -xvjf testarchive.tar.bz2
(v) svans: Detta kommando används för att anskaffa de sista tio raderna i en fil. Som standard visas de tio sista raderna, men om du vill ange antalet rader kan du använda -n-alternativet.
Syntaksen är svans , eller svans -n
Kommando: svans DemoFile.txt
Kommando: svans -n 5 DemoFile.txt
(vi) sudo: sudo står för superanvändarens gör. Detta kommando används för att utföra de åtgärder som behöver root- eller superanvändarbehörigheter, som att ändra lösenordet för en annan användare, etc.
(vii) ps: Detta kommando listar de processer som körs i det aktuella skalet.
Kommando: ps
Om du vill se processerna som körs för en viss användare måste du använda -u (användare) i kommandot.
Kommando: ps -u kaushapx
För att visa varje process som körs måste du använda -är (varje) alternativ dvs. ps -e i kommandot .
(viii) ping: Detta är ett mycket användbart kommando för felsökning av nätverksproblem. Det låter dig kontrollera om du har nätverksanslutning till en annan nätverksmaskin.
Syntaxen för detta kommando är ping
Du måste trycka på Ctrl + C för att stoppa utdata från ping-kommandot.
Till exempel, låt oss försöka pinga Googles webbplats för att kontrollera om den kan nås eller inte.
Kommando: ping www.google.com
Du kan se i exemplet ovan att Googles IP-adress 216.58.192.196 har svarat på ping-begäran och börjat skicka paket med 64 byte.
Sekvensnumren genom ICMP-protokollet (seq = 1, seq = 2 och så vidare) säger att det inte finns några missade svar eller paketförlust. De ttl är det dags att leva för ett paket och detta är främst för att undvika eventuella översvämningsnätverk.
Tiden är den tid det tar för begäran att nå från din dator till google och sedan tillbaka till din dator. Ju kortare det är, desto snabbare är det. I slutändan är den markerade delen en sammanfattning som visar pingstatistiken som kan användas för att övervaka eventuella problem med nätverksanslutning.
Om du bara vill pinga ett visst antal gånger kan du använda alternativet -c (räkna). Och om du vill höra en ping kan du använda -a (hörbart) alternativ. Till exempel, ping -ac 6 www.google.com
(ix) passwd: Detta kommando låter dig ändra lösenordet. Om du ändrar det själv behöver du bara skriva passwd-kommandot ensam. Men om du ändrar det för någon annan måste du använda det här kommandot tillsammans med sudo-kommandot.
För att ändra ditt eget lösenord: passwd
För att ändra ett annat användarlösenord: sudo passwd
Kommando: sudo passwd mary
(x) mv: Detta är ett mycket viktigt kommando. mv står för flytt. Detta kommando låter dig flytta filer och mappar från en katalog till en annan. Du kan också byta namn på filerna med hjälp av det här kommandot.
För att flytta en fil till en ny plats i ditt filsystem,
Syntax: mv [filnamn] [destinationskatalog]
Kommando: mv DemoFile.txt / home / cpf657 / kaushapx / test / parent / directory2
Om du bara vill byta namn på en fil kan du använda följande syntax.
Syntax: mv [filnamn] [nytt_filnamn]
Kommando: mv DemoFile.txt Hello.txt
Du kan också uppnå filflyttning och byta namn på en gång, vilket framgår av exemplet nedan:
Kommando: mv Hello.txt /home/cpf657/kaushapx/test/parent/directory1/DemoFile.txt
(xi) mkdir: mkdir står för make directory. Detta kommando används för att skapa nya kataloger i filsystemet.
Syntax: mkdir [alternativ ...] [kataloger ...]
Om du vill skapa en ny katalog i den aktuella katalogen kan du bara ange katalognamnet i kommandot. Annars måste du ange sökvägen till den nya katalogen.
Några alternativ som kan användas med mkdir-kommandot är följande:
- -version : Den visar version och licensinformation.
Kommando: mkdir –version
- -hjälp: Detta visar all information om mkdir-kommandot.
Kommando: mkdir –hjälp
- - v: Detta är det detaljerade alternativet. Det visar ett meddelande för den skapade katalogen.
Kommando: mkdir -v test3Dir
- -p: Det här alternativet används för att skapa överordnade kataloger om det inte finns för den nyskapade katalogen.
Kommando: mkdir -vp parent2 / child2
- -m: Detta alternativ används för att ställa in behörigheter för den nyskapade katalogen.
Syntax: mkdir -m a = rwx [kataloger]
Antag att du bara vill ge läsbehörighet till en katalog, så kan du använda följande kommando.
Kommando: mkdir -vm a = r readOnlyDir
Du kan se i skärmdumpen ovan att readOnlyDir är katalogen med skrivskyddstillstånd (dr – r – r–)
(xii) alias: Detta kommando används för att ge ditt namn till ett kommando eller en kombination av kommandon.
Syntax: alias [-p] [namn [= värde] ...]
Till exempel, Om du vill byta namn på mv-kommandot för att flytta kan du göra det enligt följande.
Kommando: alias mv = flytta
(xiii) katt: katt står för sammanfogad. Detta kommando läser data från en fil och visar dess innehåll som utdata i terminalfönstret.
Låt oss se några varianter av detta kommando:
- kattfilnamn: Detta kommando visar innehållet i en viss fil som utdata i terminalfönstret.
Kommando: katt LearnLinuxCommands.txt
- kattfil1 fil2: Detta kommando sammanfogar innehållet i två filer och visas i utdata.
Kommando: katt LearnLinuxCommands.txt DemoFile.txt
- katt -n filnamn: Att visa innehållet i en fil tillsammans med dess radnummer.
Kommando: katt -n Demofile.txt
- cat> newFileName: Detta kommando används för att skapa en ny fil.
- cat [source_filename]> [destination_filename]: Detta kommando används för att kopiera innehållet i en fil till en annan. Observera att den kommer att ersätta innehållet i målfilen med innehållet i källfilen.
- cat [file1] >> [file2]: Detta kommando lägger till innehållet i fil1 till slutet av innehållet i fil2.
- tac filnamn: Detta kommando visar innehållet i en fil i omvänd ordning.
- katt -E filnamn: Detta kommando används för att markera slutet på raden.
(xiv) chmod: Detta kommando används för att ställa in behörigheter för en fil eller katalog. Om du kommer att utföra ls -l på någon fil eller katalog, kommer du att se initialtecken på utdata som -rwxrwxrwx. Det första tecknet '-' säger här att det är en fil om den visar 'd' då betyder det att det är en katalog.
De kommande tre tecknen representerar behörigheter för användaren, nästa representerar behörigheter för gruppen och de tre sista representerar behörigheter för andra. r betyder att läsa, w betyder att skriva och x betyder att köra. Om du i stället för rwx ser någonstans - betyder det att filtillstånd inte beviljas.
För att ställa in behörighet måste du använda kommandot chmod.
Det finns totalt åtta siffror som representerar olika behörighetsnivåer.
0: Inget tillstånd
1: Kör
två: skriva
3: skriva och utföra
4: läsa
5: läsa och köra
6: Läsa och skriva
7: läsa, skriva och köra
Antag att jag vill använda läs-, skriv- och exekveringsbehörighet för mig själv (7), skrivskydd för gruppen (4) och läs- och exekveringsbehörighet för andra (5), jag använder 745.
Kommando:
ls -l DemoFile.txt
chmod -R 745 DemoFile.txt
ls -l DemoFile.txt
(xv) chown: chown står för förändringsägare. Med det här kommandot kan du ändra ägare och gruppägare för en fil.
Syntax: chown [OPTION]… [OWNER] [: [GROUP]] FILE ...
Om du vill ändra filens ägare kan du använda det här kommandot som:
chown [ägare_namn] [filnamn]
Om du vill ändra gruppägare måste du använda det här kommandot med sudo-kommandot som:
sudo chown [name_of_owner]: [name_of_group] [filnamn]
(xvi) df: Det här kommandot visar storlek, använt utrymme, tillgängligt utrymme, procentandel och monterad på detaljer för filsystemen på din dator.
-h och -x är läsbara för människor och utesluter alternativ respektive. -h visar storleken i ett läsbart format (Gb och Mb). -x-alternativet används för att utesluta alla filsystem som du inte är intresserad av.
I det här exemplet nedan har jag uteslutit squashfs.
Kommando: df -h -x squash
char nummer till int c ++
(xvii) diff: diff står för skillnaden. Detta kommando används för att jämföra två textfiler och visa skillnader mellan dem.
Syntax: diff [option] filnamn1 filnamn2
Kommando: diff fil1 fil2
Du kan använda vissa alternativ med det här kommandot, till exempel -Y för jämförelse sida vid sida, -I för att specificera linjebredden för att undvika omslag, –Suppress-common-lines för att undertrycka vanliga rader mellan två filer i diff-utgången.
Kommando:
diff -y -W 70 file1 file2
diff -y -W 70 file1 file2 –suppress-common-lines
(xviii) eko: echo-kommandot skriver ut texten i terminalfönstret. Du kan också skicka miljövariabler i ekokommandot, se nedan.
Kommando:
eko Hello World
echo $ USER
eko $ PATH
echo $ HOME
(xix) hitta: Detta kommando används för att söka efter filer och kataloger i ett filsystem. Du hittar genom att ange filnamn, katalognamn, skapa datum, modifierat datum, filägare, filbehörigheter etc. Du kan också använda jokertecken i sökuttrycket.
Syntax: hitta [starta sökning från denna punkt] [sökuttryck] [-alternativ] [vad ska jag hitta]
Kommando:
hitta. -namn “* fil *”
I exemplet ovan har detta kommando sökt efter alla filer i den aktuella katalogen (.), Som innehåller strängen ”fil” (* fil *) i deras filnamn (alternativ för namn).
Försök använda find –help för att utforska de olika alternativen som detta kommando ger.
(xx) Döda: Detta är ett inbyggt kommando i Linux som används för att avsluta en process manuellt. Du måste ange process-id (PID) till kill-kommandot för att avsluta en process.
Syntax: döda PID
(xxi) historia: Detta kommando visar kommandona som du tidigare har utfört på kommandoraden. För att se historiken för alla kommandon måste du bara skriva historia.
Till exempel, Om jag vill se de senaste 10 kommandona jag har kört använder jag kommandot nedan som
historia 10
Längst till vänster kan du se siffrorna som 1033, 1034, .. Det här är händelsenumren. Detta kan vara annorlunda för olika datorer. Du kan använda dessa händelsnummer för att upprepa ett visst kommando.
Syntax: EventNumber .
Till exempel,
1033
Om du vill upprepa det senast utförda kommandot, skriv bara !!
(xxii) huvud: Huvudkommandot visar de 10 bästa raderna i en fil. För att se det specifika antalet översta rader, använd alternativet -n.
Kommando: head -n 3-fil2
(xxiii) gzip: Detta kommando används för att komprimera en fil.
Syntax: gzip [-alternativ] filnamn
Till exempel,
gzip -v-fil 1
Använd gzip –help för att utforska olika alternativ för gzip-kommandot.
(xxiv) Grupper: Detta kommando visar de gruppnamn som användaren är medlem i.
Syntax: gruppens användarnamn
Kommando: grupper kaushapx
(xxv) gratis: Detta kommando berättar om RAM-minne och swap-minnesanvändning (begagnad, gratis, delad, buffertar, cachat) på din dator.
Kommando: gratis -h
(xxvi) mindre: Detta är ett mycket användbart kommando som du kan använda för att visa innehållet i en fil på själva Linux-terminalen utan att öppna filen i redigeraren.
Syntax: mindre filnamn
Du måste trycka på: q för att komma ut från mindre kommando.
Slutsats
I denna handledning har vi täckt många användbara och viktiga Linux-kommandon i detalj tillsammans med exempel. Jag hoppas att detta hjälper dig att få kunskap och utforska olika kommandon på Linux-terminalen enligt dina krav. För att utforska valfritt kommando kan du alltid göra det command_name –help. Detta visar detaljer om användningen av det kommandot i Linux.
Happy Learning !!
Rekommenderad läsning
- Unix-kommandon: Grundläggande och avancerade Unix-kommandon med exempel
- Unix Vs Linux: Vad är skillnaden mellan UNIX och Linux
- Kommandoradsargument i Unix Shell-skript med exempel
- Handledning för Unix Pipes: Rör i Unix-programmering
- Kommandoradsargument i C ++
- Unix behandlar kontrollkommandon som Ps och Top (del C)
- Avancerade Git-kommandon och GitHub-integrationshandledning
- Unix Utilities-program Kommandon: Vilken, Man, Find Su, Sudo (Del D)